Igår var det sandstorm i Indian Creek. Vi lät oss inte avskräckas. Efter en lite beslutsamhetssvår morgon hamnade vi på Broken Tooth och hittade ett hörn av klippan där det inte blåste alltför illa. Vi klättrade här ett tag, men dagens huvudattraktion väntade runt hörnet. En bit åt höger. Mondo. Kanske den bästa fist-sprickan, enligt föraren. Jag lånade ihop varenda 4-camelot jag kunde få tag på och började. En lite tunnare start ledde upp till vad som utlovats. Jag fick faktiskt ta i lite i början. Vinden hade tilltagit nu, och vad som till en början hade varit kraftig blåst utvecklades till full storm ungefär samtidigt som jag var halvvägs upp för knytnävssprickan. Mössan flög av mig som en raket och försvann någonstans över bergen. Min underställströja rullade upp sig i armhålorna och tyget i byxorna smällde i byarna så att jag trodde att dom skulle gå sönder. Repet stod ut som stora V:n mellan säkringarna jag placerat under mig. Camelot 4-orna lyfte och slog mig i magen. Jag kunde nätt och jämt klamra mig fast vid klippan. Jag vrålade instinktivt. Kaos!
Annars har vi det rätt fint i usa. Jag klättrade en otroligt fin 40 meters spricka som kanske kunnat vara en nytur. Klarade den precis i första försöket. Senare visade det sig att Didier antagligen gjort den när han var i farten. Grad 13-. Antagligen första repititionen.
Nu har jag hittat min vän Mason och tillsammans tog vi oss an vad som antagligen är svåraste leden i Indian Creek. I föraren heter den Hot Pork Sunday. Andra repan är brutal. Tunna fingerjam i en lång spricka som lutar åt höger. Inga fötter. Paniksvårt, men ska kanske kunna gå.
Mason spanar in det tunna kruxet
Imorgon väntar dock andra äventyr. Jag lämnar skandinavienlägret och åker med Mason till ett ställe som kallas North Wash på jakt efter en mytomspunnen led som heter No Way José. Bler en kul liten utflykt. Hoppas bara att benen tar mig ända fram till klippan. Känns lite stela efter dagens down-hill-cykel-utflykt. Synnerligen livsfarlig aktivitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar