Multisportardagar

Oj! Nu är den här. För några veckor sedan låg snön som ett tjockt lock över alla klätterplaner, men nu har det ordnat till sig med råge!

Jag åkte hem från brandstationen i morse. 8 grader ute och strålande sol. 14 grader lite senare. För min del skulle det passa fint om det var så här fram till midsommar. Sedan högsommarvärme ett par dagar och därefter tillbaka till 14 och sol.

Jag köpte ett par bananer och knatade upp en välkänd stig till skalmanhyllan på Buråsen. Perfekta förhållanden på en nästan helt torr Kärlek. Kom å ta för er!! tänkte jag. Det är NU det är bra. Kände lite på startgreppen, men satte snart igång vad jag kommit för: projektet till höger. Inte lika majestätiskt som sin granne, men sanslöst tuff sprickklättring. Först vertikalt och lite smygigt, sedan ett litet, men marigt tak, och därefter brant och ihållande sprickklättring. Svåra jam! Överhängande och långa drag. Underbart.

Förutom startcruxet, som var blött, gjorde jag allt. Nästa gång blir det press.

När jag kom hem till Brodalen igen spännde jag på mig min nya kompis. Jepp. Något så nördigt som en gps-klocka. Skitkul att kunna se vart man varit och vilken hastighet och puls man haft. En leksak. Men jag inbillar mig att den kan hjälpa mig också. En liten motivationshöjare. En tävlingsmotståndare.

Det blev en runda till Ulorna och kuststigen tillbaka till Torpet. En mil ungefär.

Efter duschen åkte jag till Skälefjäll, där våra vänner från Finland kämpade med Electric Avenue. Jag snek åt mig ett par vändor på TR och lyckades lära mig ett par finska ord också. Inget som passar sig att skriva här dock...