söndag 20 oktober 2013

Pole position





Vi visste fortfarande inte om dom skulle komma överrens borta på östkusten, men käbblet om ekonomin och obamacare kunde väl inte pågå så länge till. Vi chansade och åkte fram till barrikaderna. I Mariposa tog vi in på motell och fick oss redig fylla på den lokala puben efter att ha fått reda på att allt i världen var som vanligt igen.


Vi packade flera hundra meter rep och satte kurs mot toppen av El Cap. Planen var att under två dagar jobba in de svåraset replängderna för att lättare kunna sätta dom när vi kommer nerifrån.
Vi var nästan först in i Yosemite valley och ett slumrande vildmarkslugn omsvepte dalen. Tystnaden var massiv och björnen tittade förvånat på oss när vi kom med våra tunga ryggor.



 Första laddningen prylar planterade vi bland stenarna nära toppen på El Corazon och gick sedan ner igen för att packa inför morgondagen.

Andra gången upp gick vi tidigt och med halva vikten. Väl på toppen satte vi igång direkt. Jag knöt fast ett av våra två hundrametersrep i ett träd som vi tyckte att vi kände igen och jag började fira mig ner för väggen. Snart hängde jag fritt i luften men kände inte riktigt igen formationerna runt mig. Vart var taket? Kirkengaard chimney? Var fan var jag nånstans?




 Jag hade firat mig ner åt fel håll! Och utan jumars eller stegar. Stefan fick komma ner med grejer så att jag kunde komma upp igen och börja om. 150 meter frihängande jumarering med packning är en hård uppvärmning på en redan arbetsam dag.

Mer tur nästa gång. Jag kände igen mig på de övre lite lättare reporna och efter 180 meters nedfirande var vi framme på stand under 'Coffee corner'. Det var här vi började. Man klättrar i ett dieder som blir tunnare och tunnare. Till slut går det inte att hålla i sprickan längre så man blir tvungen att kaminklättra. Hörnet tar tvärstopp i ett tak där höger-vänster och upp-ner försvinner bland vinklar och granitformationer. Repan är graderad 5.13a men kändes kanske lite lättre.


Sedan taket. Till en början stort och skrämmande. 800 meter över Yosemite-dalen är det dags att börja traversera. En av dom allra häftigaste reporna! Greppen är dåliga sluttare i taket och stegen obefintliga. Graden är 5.13b och stämmer nog ganska bra. Första hälften är den svåraset, men ett litet extra krux mot slutet gör allting ännu lite interssantare. Vi klättrade under taket båda dagarna.



Eftermiddagen dag två lade vi på att klättra igenom 'Golden desert' och 'A5-traverse'. Båda 5.13a.
Svårt till en början, men vi hittade flytten och intalade oss att vi kommer känna oss piggare den dagen vi kommer nerifrån och det verkligen gäller.


Utan hud på fingrarna och helt utan vatten eller mat kvar begav vi oss ner till civilisationen igen. Pizza och öl väntade på oss i Curry Village.

7 kommentarer:

  1. Grymma ni e! Vi är många här hemma som hejjar på :-)

    SvaraRadera
  2. Tack! Ni får heja högt om vi ska kunna höra er för vi är rätt långt borta.

    SvaraRadera
  3. Kul att följa dig / Er Petter. Häls stefan // på Räddningtjänsten

    SvaraRadera
  4. Coolt och inspirerande! Kör hårt!

    SvaraRadera
  5. Vilka hjältar! :) Heja heja!

    SvaraRadera